Validrone ställer nya krav mot luftburna intrång

Enligt transportstyrelsen har antalet drönare som når marknaden ökat drastiskt under de senaste åren. Att flyga drönare utan tillstånd på kontrollerade områden är ett luftfartsbrott – trots detta är det svårt att visa påföljder. Via systemet Validrone kan Stanley Security nu detektera drönare och lokalisera drönarpiloten – genom att lyssna på radiokommunikationen mellan drönaren och dess pilot.

Trots det stora antalet drönare som cirkulerar på marknaden finns det inget system som kan mäta statistik på drönarflygning och skadorna de kan orsaka. Med dagens teknik är drönare inte endast ett verktyg för att fota naturen ur ett fågelperspektiv, det kan vara ett hot mot företag i form av spionage. Under två års tid har Stanley Security arbetat med att utveckla systemet Validrone – ett radiobaserat säkerhetssystem som arbetar för att kunna detektera och positionera en drönare och dess pilot genom att lyssna på radiokommunikationen.
– Vi har märkt att drönardetektering är en prioritet för bland annat flygplatser, och såg ett ökat behov av ett säkerhetssystem. Det är omöjligt att veta hur många drönare som befinner sig i luftrummen ovanför stora företag. Även om kunder säger att de har koll kan de inte veta säkert hur många ekipage som har flugit över deras verksamhet under natten, säger Gustav Norvik, produktchef på Stanley Security. 

Enligt Gustav Norvik kan drönare användas strategiskt mot företag eller skyddade områden.
– De kan användas till att spionera på fängelser, flygplatser eller skyddsobjekt. Eller privata intrång så klart. 

Genom att lyssna på radiokommunikationen mellan drönaren och piloten kan Validrone markera ut hotet och utgångspunkten. För optimal säkerhet krävs det tre olika sensorer på tre olika positioner för att systemet ska kunna säkerställa farkosten. När en drönare färdas in på ett sensortäckt område skickas det positionsdata till en server som sedan visualiserar drönaren, dess flygväg och positionen på drönarpiloten. 

– Det är som att kasta en tennisboll genom ett fotbollsmålsnät, vi vill ha små maskor för att fånga signalerna. Att montera fler sensorer ger en större täckning, därför monterar vi grundpaketet, som är flera sensorer, säger Gustav Norvik. När sensorerna har fått signalen skickas ett larm till Stanley Securitys larmcentral – som sedan agerar utifrån kundens villkor.

PÅBÖRJAD MONTERING
I början på året har arbetet fokuserats på att testa systemet, med både flygningar på ett monterat område – och systemkontroller på den tekniska biten. Enligt Stanley Security ska produkten ha monterats hos pilotkunderna under det första kvartalet av 2020. Vid rätt förutsättningar tar det ungefär tio minuter att montera systemet – sedan anser Stanley området säkrat för eventuella drönarintrång. 

– Vi har nått ut till en hel del kunder. Vissa, som vi kanske trodde skulle ha ett verkligt stort behov, har gett oss kalla handen medan andra som vi kanske inte förutspådde på samma sätt har visat ett stort intresse, säger han. Enligt Gustav Norvik är säkerhetstänket hos företag ofta i underkant. 

– Ofta är företags säkerhetstänk reaktivt istället för proaktivt. Säkerhetsbudgeten är ofta mindre än till exempel marknadsbudgeten, tyvärr. Sedan ser vi också att det inte finns statistik på drönare, vilket såklart är ett problem.Gustav Norvik berättar vidare att de just nu är de enda på marknaden som lovar ett liknande säkerhetssystem som arbetar med 2D-positionering. Just nu går arbetet mot att de ska kunna utveckla det till 3D, där de kan visa på vilken höjd drönaren befinner sig på.

EN MÖJLIGHET I STADSMILJÖER
Med det här systemet hoppas Stanley Security på en utveckling där det i framtiden ska gå att mäta drönarintrång statistiskt. Även om systemet främst har presenterats för flygskyddade områden som till exempel flygplatser och skyddsobjekt ser Gustav Norvik att det kan ha en stor funktion i urbana miljöer. 

– Med hjälp av flera sensorer skulle vi kunna täcka både hustak och gränder, beroende på hur sensorerna placeras ut. Inget system kan stoppa allt men bättre än så här blir det inte. Med hjälp av det här komplicerar vi det för förövare och gör jobbet mer komplext.