SLR inleder samarbete med skolexperten Lotta Naglitsch

Ny branschstandard, nytt gymnasieämne och programbyte. Det finns mycket att ta tag i när det gäller kompetensförsörjning till låssmedsyrket. För att göra det på bästa sätt tar SLR hjälp av erfarna Lotta Naglitsch som vill stärka yrkesutbildningarna på gymnasiet.
– Jag har kämpat för att de elever som vill ska få lära sig ett yrke, säger hon.

Vi har tidigare berättat om att låssmedsutbildningen på gymnasiet ska byta program och flyttas tillbaka till industritekniska programmet. Samtidigt ska ett sprillans nytt ämne inom låsteknik startas upp.

För att få ett bra avstamp på arbetet med gymnasieutbildningarna har SLR headhuntat Lotta Naglitsch. Hon har tidigare arbetat som rektor och inom Skolverket innan hon under 2020 startade det egna konsultföretaget Lärlingsutvecklarna.

– Jag har ingen koppling till SLR tidigare men tycker att det ska bli jättekul. Jag och Thorbjörn (Hellman, ansvarig för kompetensförsörjning hos SLR) har exakt samma syn på hur viktigt det är att skolor tillhandahåller yrkesutbildningar med bra kvalitet och att arbetsplatserna ställer upp med en handledare så att eleven får en bra utbildning, säger hon.

Thorbjörn Hellman var drivande i kontakten med Naglitsch.

– Hon är en bra och duktig pedagog, samt väldigt bra på dragningar. Dessutom har hon ett väldigt stort kontaktnät och blir som en brygga till kontakter vi inte riktigt haft tidigare, säger han.

Lotta Naglitsch gick själv en lärlingsliknande yrkesutbildning på gymnasiet och har sedan dess haft ett gott öga till yrkesutbildningar och velat stärka dem.

– Jag tyckte att det var jätteroligt att få lära mig yrket på en riktig arbetsplats med en bra handledare. Jag har jobbat med att höja kvaliteten och attraktiviteten för lärlingsutbildningarna i Sverige. Bland annat har jag kämpat för att eleverna ska få lön under utbildningstiden – det blir något helt annat när en lön kommer in i bilden, säger hon.

Lotta Naglitsch inledde sitt arbete för SLR 1 december där fokus det första halvåret ligger på att underlätta för de skolor som ska flytta över låssmedsutbildning till industritekniska programmet.

– Vi ska hjälpa skolorna att göra det på ett bra sätt. De behöver göra om utbildningen utifrån låsyrket och det ska vi stödja dem i samtidigt som vi jobbar framåt. Vi behöver ta reda på hur SLR ska kunna jobba mer regionalt med sin kompetensförsörjning och hitta var man kan samverka utanför branschen. Kanske med någon annan bransch eller finns det andra samverkansytor att hitta?

I Sverige har vi ett decentraliserat skolsystem, i folkmun kanske mer känt som att man ”kommunaliserat” skolan. Mer konkret innebär det att Skolverket säger vad som ska göras i utbildningen, men inte hur.

– Det ger ett stort utrymme för branscherna att sätta sin prägel på utbildningarna och branschen – i det här fallet SLR – kan vara mer konkret.

Uppdraget gäller också att stödja SLR i framtagandet av en kompetensstandard och en valideringsmodell som sedan ska ligga till grund för en ansökan om att få bli inplacerad i SeQF – den europeiska gemensamma referensramen för kvalifikationer och ett system för att tydligt klassificera och utforma kvalifikationer.

– Det handlar om att ta fram en branschstandard och precisera vad det är man gör som låstekniker, samt ta fram de kvalitetskritiska arbetsuppgifterna som man måste ha. Man skriver ett läranderesultat som svarar vad man måste kunna och när vi har det ska vi kunna jämföra utbildningar i Mellaneuropa så att man kan få en högre rörlighet.

Tanken är att Lotta Naglitsch ska jobba för SLR en dag i veckan under ett års tid.

– Det har blivit en del möten nu i början. Att hitta skolor som kan organisera utbildningen med bra kvalitet är nog den största utmaningen. Förhoppningsvis kommer vi kunna resa runt till skolorna en hel del senare under året.

Vad hoppas du uppnå under året hos SLR?

– Om ett år hoppas jag att det finns en kompetensstandard inplacerad i SeQF samt att arbetet med validering har påbörjats. Jag hoppas att det finns fyra-fem ställen i Sverige där man kan jobba både med vuxenutbildningen och gymnasieutbildning tillsammans, och att man ser det mer som en helhet.