Kulturhistoriska byggnader svåra att bevara

[Ur tidningen Säkerhetsinstallatören #2 2024]

Nyproduktion av byggnader har otaliga regelverk som styr installation av lås- och säkerhet. Så är inte fallet när byggnaden är av kulturhistorisk karaktär.

De förbättringar vi gör ska alltid eftersträva att så långt som möjligt uppfylla krav för alla områden: miljö, säkerhet och så vidare, förklarar Johan Wisth, teknisk förvaltare på Statens Fastighetsverk.

Att det inte finns några explicita regelverk betyder inte att man inte har något att förhålla sig till när man väljer att byta ut eller förnya något som har med lås, beslag och säkerhet att göra i våra kulturhistoriska byggnader.

Låssmed till dramatenprojekt

När smeden, tillika låssmeden, Mats Pedersen blev kontaktad av Kungliga Dramatiska Teatern 2021, var han en av ett sju personer stort team med experter som tillsammans skulle lösa problemet med dörrautomatik i teaterns anrika dörrar.

– Det gällde gamla fina pendeldörrar i mässing som behövde anpassas med dörrautomatik för tillgänglighet, brand-
igenhållning och utrymningsfunktion, förklarar Mats Pedersen och tillägger att uppdraget också handlade om att tillgodose verksamhetens behov att även kunna hålla dörrarna stängda innan och uppställda under publikinsläpp.

Smidesarbete när kammarlås skulle nytillverkas

Mats Pedersen har deltagit i många projekt där kravbilden för smides- och låssmedsarbetet skiljer sig åt markant från vad de flesta låssmeder är vana vid i dag.

För ett antal år sedan var han inblandad i ett projekt med kammarlås som skulle nytillverkas och monteras i brandgräns på Riddarholmen.

– Långt ifrån alla känner till det, men kammarlåsens konstruktion är hård och bygger på att man måste trycka ner handtaget och stänga dörren. För det här uppdraget var kravet att fallkolven skulle gå i lås av sig själv, utan att man behövde röra handtaget, säger Mats Pedersen och fortsätter:

– Det krävdes alltså ett visst modernt tänk inne i låset samtidigt som det utanpå skulle se ut som ett tidstypiskt kammarlås.

Smidesarbetet med kammarlåsen på Riddarholmen tog lång tid och Mats Pedersen förtydligar att man verkligen måste ha ett intresse för byggnadsvård och kulturhistoriska byggnader för att vilja lägga ner den tid som krävs på dessa typer av arbeten.

Acceptans viktig del i uppdragen med gamla byggnader

Just uppdraget på Dramaten benämner Mats Pedersen mer som ”metallarbete” då det handlade om att klä in moderna produktlösningar i gammal skrud.

– Tekniken byggdes in bakom mässing, så den inte skulle synas. Den estetiska karaktären på projektet gjorde det inte möjligt att installera 179-klassade dörrhandtag, det vill säga nödutrymningsbeslag, men man hittade istället andra handtag som ändå kunde accepteras för utrymning.

Acceptans menar även brandkonsulten Jakob Hagman, som också deltog i projektet på Dramaten, är en viktig del i den här typen av uppdrag.

– Alla projekt där vi medverkar har sin utgångspunkt i Boverkets byggregler och AFS-normer som ställer krav på arbetsplatsen, men det går inte heller att komma till en befintlig byggnad och ställa retroaktiva krav för detta, säger han och fortsätter:

– Däremot ges alltid en möjlighet att hitta lösningar som marginellt avviker från regelverken utan att för den delen ge en sämre säkerhetsnivå.

Tekniskt ansvarig Johan Wisth från Statens Fastighetsverk håller med och framhäver att man helt enkelt får kompensera reglerna på annat sätt.

– Ibland kan det vara genom specialutbildad personal eller ett minskat personantal i lokalen, säger han och tillägger:

– I byggnader som har olika kulturhistoriska skyddsklasser, som byggnadsminnen eller statliga byggnadsminnen, behöver vi också förhålla oss till de begränsningar skyddsföreskrifterna anger. I vårt fall med de statliga byggnadsminnena är det Riksantikvarieämbetet som godkänner eller avslår de förändringarna vi vill göra som strider mot skyddsföreskrifterna.

Föra en god dialog är alltid A och O

Även om det på förhand inte finns något facit måste givetvis en fullgod säkerhet uppfyllas, både för byggnaden och de som vistas i den, något som kan försvåras av att hänsyn skall tas till många olika intressen. Dramatenprojektet 2021 involverade många aktörer med olika kravbild.

– Tillsammans ställde vi oss frågan hur långt vi kan gå för att uppfylla dagens regler om frångänglighet, tillgänglighet och dörrautomatiker för de dörrar som behövde det, säger Jakob Hagman.

Vidare menar både Jakob Hagman och även Dramatens fastighetschef Evelyne Wurm att det handlar om att alla olika roller och intressenter i ett sådant här projekt för en god dialog.

– Det gäller verkligen att hitta bästa möjliga lösningen när hänsyn ska tas till många olika intressen, säger Evelyne Wurm.

– Ibland kanske man inte hittar den ultimata lösningen och då måste man väga kraven mot varandra, fyller Jakob Hagman i.

"Win-win" när kulturbyggnader bevaras

Dramatenprojektet menar dock samtliga inblandade är ett gott exempel på när alla intressenter tillgodoses,
samtidigt som kulturbyggnaden faktiskt får bevaras. För att våga sig på ett modernt uttryck, kan man säga att det blev en så kallad win-win-situation för alla, inte minst besökarna, som får fortsätta njuta av den anrika byggnaden fast med moderna funktioner. Evelyne Wurm berättar avslutningsvis att arbetet med att säkerställa god tillgänglighet och säkerhet på Dramaten – samtidigt som bevarandet av det kulturhistoriska värdet på byggnaden tas i beaktan – fortgår.

Text: Victoria E. Kiss Nylund.
Foto: Dramaten, Mats Pedersen och privat

Artikeln publicerades första gången i tidningen Säkerhetsinstallatören #2, 2024. Du kan läsa den som e-tidning på slr.se eller beställa en gratis prenumeration genom att mejla kansli@slr.se. Fotografier i artikeln får ej återpubliceras utan tillstånd från respektive upphovsman.