Feministisk stadsplanering - något för säkerhetsbranschen?

[Ur Säkerhetsinstallatören #3 2022]
Den här artikeln är reviderad för webben. Du kan ta del av den i sin helhet i #3/22 av Säkerhetsinstallatören. Du hittar direktlänken till artikeln längre ner.

På Stiftelsen Tryggare Sverige har man tagit sig an det omtvistade begreppet feministisk stadsplanering för att visa på hur det kritiska förhållningssättet kan ha avgörande påverkan för situationsbunden brottsprevention. Vi har utforskat vilken roll säkerhetsbranschen kan ha i att göra våra stadsmiljöer mer säkra – för alla.

Är de offentliga miljöerna i våra städer verkligen till för alla? Vilka använder dessa platser och vilka gör det inte? Det är frågor som kriminologen Marika Haug genom nätverket feministisk stadsplanering ställer sig.

– Man kan säga att visionen är att vi genom nätverket, och den expertis som ryms inom det, kan vara en bidragande faktor till att skapa trygga, moderna och dynamiska stadsdelar.

Mediala begreppsförlöjligandet avskräckte inte
Just ordvalet feministisk stadsplanering må avskräcka en del, det kan Marika Haug ha förståelse för. Men faktum är att det genom historien nästan enbart har varit män som planerar, ritar och bygger våra städer, även i modern tid. Det blir då ytterst relevant att ställa sig frågan vad det egentligen kan innebära ur ett jämlikhetsperspektiv. När man för ett antal år sedan kastade ljus över begreppet i media blev det snabbt förlöjligat. På Stiftelsen Tryggare Sverige såg man det inte så.

– Vi såg snarare ett behov av begreppet och att med hjälp av det genomföra analyser av det offentliga rummet.
Studierna som gjordes visade ganska snabbt att män och kvinnor använder det offentliga rummet på olika sätt, samt att kvinnor var helt frånvarande från det offentliga rummet en viss tid på dygnet.

– Ofta är det de offentliga platserna i våra städer som naturligt populeras av kvinnor och barn som också anses vara de mest trygga, poängterar Marika Haug och tillägger:

– Den trygghetskänsla som närvaron av kvinnor och barn på en viss fysisk plats i det offentliga rummet bidrar med, tenderar också att öka själva säkerheten.

Säkerhetslösningar kan skapa otrygghet
I sammanhanget spelar säkerhetsbranschen en tydlig roll genom installation av diverse säkerhetsåtgärder i offentliga miljöer, exempelvis mörkare platser - så som parker med mera - som av invånare ofta anses vara mindre säkra och därmed otrygga.

– Säkerhetslösningar kan faktiskt även bidra till att påverka tryggheten negativt, säger Marika Haug och fortsätter:

– Många säkerhetsåtgärder kan göra att individen kan känna att risken för att utsättas för brott på den här specifika platsen är stor, vilket gör att den upplevs som otrygg. Ett exempel på det är platser med skyltar som berättar att området är kameraövervakat.

– Det finns ett trygghetsvärde i att integrera säkerhetsåtgärder så att de inte tillåts ta över det offentliga rummet. I Sverige är vi faktiskt ganska bra på det här, särskilt när det gäller kameror, att nya inte sätts upp bredvid gamla, utan att man faktiskt tar bort dom och håller efter. Det är en betydande faktor.

Sällan åtgärder missgynnar – gynnar istället alla
Genom nätverket vill man också beröra problematiken djupare än de självklart tydliga åtgärderna som kan vidtas för att tillgängliggöra och öka säkerheten för alla i det offentliga rummet. Ändå blir Marika Haug tveksam när vi frågar om någon representant från säkerhetsbranschen finns med i nätverket.

– Att få in jämställdhetsperspektivet i processerna redan från början och vara med och driva dom frågorna bör kunna vara intressant för säkerhetsbranschen. Det ska falla sig naturligt att reflektera kring hur en viss typ av åtgärd som en beställare vill genomföra kan påverka kvinnor eller andra grupper, resonerar Marika Haug och tillägger att åtgärder som genomförs sällan missgynnar männen utan i stället gynnar alla.

– Målsättningen är att få fler företag, fastighetsägare och utförare av tillblivelse och ombyggnation av stadsbilden att jobba med detta – här har säkerhetsbranschen en fin möjlighet att gå i bräschen, menar Marika Haug.

– Det kan vara ett bra sätt att visa framfötterna gentemot beställarna, granska sin egen bransch, eget företag och egna produkter. Ett superenkelt sätt är att inkludera fler i fokusgruppsundersökningar och vara med och driva tankearbetet. Säkerhetsbranschen är lämplig för det eftersom den vill skapa ett säkrare och tryggare samhälle.

Text: Victoria E. Kiss Nylund

******************************

Klicka här för att läsa artikeln och hela nummer 3/22 av Säkerhetsinstallatören

Årets sista utgåva, nr 4 av Säkerhetsinstallatören utkommer i början av december – då med temat Kompetensförsörjning - att tillföra nya människor till branschen.